»Det är roligt att ha Amelia som chef. Om man gillar att jobba mycket och hårt. Den som tror att man kan åka med på en räkmacka får det tufft«, förklarar en medarbetare som jobbat nära henne i flera år. Många andra säger ungefär samma sak – »man ska inte underskatta hur krävande Amelia är som chef«.

En sak som kännetecknar henne är att hon omger sig med en kärntrupp av lojala medarbetare/arbetshästar som hon tar med sig från projekt till projekt. Allra närmast henne har redaktionschefen Claes Blom (numera chefredaktör på Sköna hem) och art directorn Marianne Brandt stått. Ingår man i Amelia Adamos elitstyrka vet man att det är hon som ska stå i strålkastarljuset.

»Visst, det är Amelias show, det ingår i rollen att man underordnar sig. Men det var verkligen helt okej, jag har aldrig skrattat så mycket som när jag arbetade med henne«, berättar en gammal »elitsoldat«.

En annan tidigare anställd är inne på samma linje:
»Man får mycket av att arbeta med Amelia. Dels uppskattning internt, dels tycker jag även att hon lyft fram mig externt också.«
Flera personer som jobbat med henne talar om att det ger en enorm energi att vara sedd av Amelia Adamo. När hon ger sin fulla uppmärksamhet till en person så lyssnar man. Och de flesta är beredda att anstränga sig till det yttersta för att uppfylla hennes idéer och visioner.

Ett par medarbetare talar om att hon har »ett varmt och ett kallt öga«. Den som befinner sig i kylan längtar säkert in till värmen.
»Jag tror att hon helt enkelt inte bryr sig så mycket om personer som hon tycker är endimensionella, människor som hon tycker sig förstå fullt ut«, säger en medarbetare som även menar att hon är expert på att »öppna upp« människor som hon jobbar med. Lite introverta personer kan plötsligt visa sidor som ingen sett tidigare.

Nästan alla som arbetat med Adamo beskriver henne som varm och oerhört omtänksam. Hon vill att folk ska kunna gå hem klockan fem och försöker hitta lösningar för att alla ska hinna med sina dagishämtningar. En chef som håller reda på när medarbetarnas barn fyller år – för att hon bryr sig på riktigt. Hon lär sig vad städaren (och hennes barn) heter.

Amelia Adamo får även beröm för att hon ofta med små gester visar sin uppskattning för goda insatser. När bloggaren Linda Skugge drabbades av hatmejl budade Amelia Adamo blommor hem till henne. När en kollega på en annan tidning gör något bra kan hon skicka ett vykort (jo!) med internposten.

Eller så ringer hon hem till sina medarbetare klockan elva en fredagskväll och förklarar hur extremt bra notiserna var på sidan 27.
»Man kan väl ana att hon har druckit ett glas vin hemma med Thorbjörn (Larsson, chefredaktör på Dagens Nyheter reds anm) innan hon ringer. Vissa tycker säkert att det är jobbigt att bli påmind om jobbet när man är ledig. Men de allra flesta tror jag är så engagerade i sitt arbete att de bara tycker att det är roligt!« säger en journalist.

»Ibland vill man bara strypa kärringen«, förklarar en före detta medarbetare med ett snett leende.
»När man gör färdigt en tidning kommer man till en punkt när man inte kan be en medarbetare att skriva om en artikel ännu en gång. Folk blir ledsna, de orkar inte mer. Det skiter Amelia totalt i«, fortsätter medarbetaren.

Just den här kompromisslösheten har gjort att Amelias alla tidningar blivit succéer. Inget går före produkten.
Trots att hon är högsta chef kan hon sätta sig och skriva om bildtexter om hon tycker att de inte håller måttet. Och när medarbetarna ser att Amelia hade rätt – försäljningssiffrorna är facit – vill de inte »strypa kärringen« längre (hennes envishet har gett henne smeknamnet »Lilla centralmassivet«).

Många journalister har genom åren sökt sig till Amelia Adamo för att lära sig hantverket, att göra kommersiella magasin. Med den meriten i bagaget är man sedan redo för nya toppjobb.
För Amelia Adamos meriter är obestridliga. Ett axplock: Dubbel vinnare av Stora Journalistpriset, chef för Vecko-Revyn, har startat Amelia, Tara och senast M-magasin.

Trots alla framgångar är det få som lyfter fram Amelia Adamos chefsegenskaper. Kanske beror det på att långt ifrån alla anser att hon är en särskilt bra chef.
Att jobba nära henne beskrivs som att få en intensivkurs i tidningsmakeri. Hennes största begåvning är en stark intuitiv känsla för vad svenska kvinnor vill läsa om. Eftersom hon är så exceptionellt duktig på det journalistiska hantverket gör det inte så mycket att hon inte följer den traditionella chefsmallen alla gånger.

För det gör hon inte. En chef som följer handboken dricker till exempel ett glas vin med sina medarbetare på personalfesten och går hem efter det. På så sätt riskerar man inte att visa sina sämre sidor och de anställda får en chans koppla av lite utan att chefen lägger sig i samtalen.

Amelia Adamo är gärna kvar på partyt tills efterfesten packar ihop. Hon kan dricka vin hela natten och dansa lambada, om andan faller på. Hon kan till och med skojpussas med en söt ung manlig reporter från någon av systertidningarna inom Bonniers.

Amelia Adamo tillåter sig att släppa garden och tramsa lite ibland. Sådär har manliga mediechefer alltid betett sig, säger flera medarbetare som tror att hon är så omtyckt av sina anställda just för att hon är mänsklig och bjuder på sig själv. Eftersom hon är så säker i sin yrkesroll kan hon kosta på sig att vara »lite fladdrig« på fester. Ju mer formell tillställning hon är på desto mer formell är hon själv.

Ett ord som många använder för att beskriva henne är »gränslös«. Med det menas att hon inte skiljer på arbetslivet och den privata sfären. Hon har heller inte någon tydlig gräns för vilka privata detaljer ur samlivet en chef kan berätta för sina anställda.

Vilket också innebär att Amelia Adamo tycker att hon kan fråga ut sina anställda om deras sexliv. Hur ofta gör ni det då? Har ni gjort det utomhus någon gång? Den typen av samtal över redaktionsborden leder ofta till artikeluppslag.

En del medarbetare tycker att man inte ska ta för allvarligt på sin chefs privata och lite personliga frågor, för på alla redaktioner finns det viss jargong som kan låta brutal för den oinvigde. Den som känner sig kränkt av en fråga kan väl bara säga nej?

En anställd förklarar att det gäller att läsa av Amelia Adamo på rätt sätt. Bara för att man avslöjar personliga saker för henne betyder det inte att man automatiskt är/blir vänner. Hon pratar om personliga saker med många personer.

En annan före detta medarbetare minns när Amelia Adamo ville att hon skulle dela med sig av sina sexuella erfarenheter. När hon vägrade – trots flera uppmaningar – blev det påtagligt sämre stämning i rummet.
»Amelias intresse för andra människor är inte alltid så genuint som det kanske verkar. Ibland är hon som en parasit som suger ut livserfarenheter ur folk«, förklarar medarbetaren som tycker sig kunna se i ögonen på henne när hon funderar på om samtalsämnet kan stöpas om till en artikel.

Medarbetaren ifråga tycker även att Amelia Adamo, med- eller omedvetet, omger sig med ett hov av jasägare. Vill hon ta en promenad efter middagen på jobbkonferensen så trippar hovet lydigt med.

Ett annat område där hon får kritik är hennes sätt att hantera konflikter. En medarbetare avslöjar att Amelia Adamo mycket oväntat gett henne i uppdrag att sparka en annan anställd som var »ett problem«.
»Hon fixar inte att ta tuffa personalärenden ’face to face’. Hon vill helst inte smutsa ner fingrarna. Ibland kan hon gå in på ett möte och skälla. För att skrämmas lite, liksom.«

Andra medarbetare tycker att hon är bra på att hantera konflikter, att hon kväver det mesta i sin linda.
Amelia Adamo har själv sagt i intervjuer att hon saknar »radar« för när folk är sura på jobbet. Därför behöver hon »springare« som berättar när stämningen sjunker på redaktionen.
»När Amelia kommer in i ett rum scannar hon snabbt av lokalen för att se vem som har mest makt. Sedan ställer hon sig intill den personen och börjar konversera. Det är mycket beräknande.«

Beskrivningen kommer från en av hennes tidigare kolleger som tycker att hon är ett socialt geni och ett mingelproffs av sällan skådat slag.
När det gäller rekrytering går hon ofta på magkänsla, vilket inte alltid är lyckat.
Ofta låter hon de närmaste cheferna sköta första delen av en anställningsintervju. Sedan kommer hon in i rummet och ryter: »Okej, du har fem minuter. Varför ska jag anställa dig?«

De som känner henne väl säger att man ska heller inte låta sig luras av hennes informella framtoning, hon har inte bara järnkoll på journalistiken utan också på det ekonomiska.
Att hon går hem bland slipsgubbarna i Bonniers styrelser är det ingen tvekan om. Amelia Adamo klapprar in på mötena på höga klackar och med rosa handväska. Och har starka åsikter om hur verksamheten ska bedrivas, »rapp i käften«, är ett vanligt omdöme.

Styrelsegubbarna lyssnar mycket noga på vad hon har att säga. En person som har startat tre starka magasin och tjänat in runt en halv miljard kronor (enligt interna uppskattningar) tar man på allvar.
»Det hon har åstadkommit är helt enormt. Det går inte att spekulera sig fram till den här typen av framgångar. Amelia har en helt unik magkänsla«, förklarar en av hennes chefer i Bonnierledningen.
»Det är helt upp till henne själv hur mycket hon vill jobba i framtiden. Vi är bara glada så länge vi får ha henne kvar«, säger chefen.

Andra chefer inom organisationen tycker mellan skål och vägg att Bonniers hade kunnat ta tillvara serieentreprenören Amelia Adamos kunskaper på ett bättre sätt. En åsikt som delas av flera är att hon borde ha fått en övergripande position där hon hade kunnat hjälpa flera av Bonniers tidningar och chefredaktörer.

»Man kan väl misstänka att en man med Amelias framgångar hade fått titeln senior advisor«, säger en chefskollega som även konstaterar att hon verkar älska att jobba hårt och »hands-on« med sina tidningar.
Men den senaste tiden har Amelia Adamo inte varit lika mycket på redaktionen på M-magasin som tidigare. Hon reser mer än förr och är en populär föredragshållare.
När Amelia Adamo är nöjd med senaste numret så firar hon. I fem minuter.

Sedan blickar hon framåt. För i den här branschen är man aldrig bättre än sin senaste tidning.
De dagar som Amelia Adamo inte är nöjd med resultatet är inte roliga för hennes personal.

»Då är det verkligen deppig stämning. Amelia blir jättestressad om resultatet inte är tillräckligt bra. De dagarna spelar rekordvinsterna, upplagorna och utmärkelserna ingen roll alls«, säger en före detta medarbetare.
»Jag tror att hon vet att den dag hon slappnar av så kommer någon konkurrent att springa om henne på en gång.«